De namnkunniga i Irans historia

Tirdad Arshani


persiran.se | Thu, 23.02.2012, 13:18
3- Mazdak, ” den förste socialisten”

Mazdak betraktas som grundaren av en radikal religiös och social rörelse, mazdakismen. Mazdak verkade under den sassanidiske kungen Ghobads regeringstid (488-496 och 499-531 e.kr.). Rörelsen var en nytolkning av den persiska statsreligionen zoroastrismen och krävde reformer som skulle ”rena” zoroastrismen. Det var nödvändigt, menade man, eftersom den ojämna fördelningen av resurser och egendom hade sin orsak i att människorna förirrat sig bort från Guds och hans profet Zarathustras krav på jämlikhet och rättfärdighet.

De gnostiska elementen i mazdakismen är dock ett manikeiskt arv, främst läran om världen som en blandning av ljus och mörker. Mazdakismens dualism är optimistisk. Den huvudsakliga idén i mazdakismen är att världen existerar som en följd av konflikten mellan principen om ljus och godhet, som verkar i enlighet med förnuft och ordning, och principen om mörker och ondska, som tar formen av kaos och olycka. Konflikten mellan de två principerna kommer att lösas genom att det goda besegrar det onda. Jämlikhet, solidaritet och pacifism förespråkas. Eftersom det onda har sin rot i privat ägande skall egendom vara gemensam. Mazdakismen har därför setts som en arkaisk, orientalisk form av socialism eller kommunism.

Drag från manikeismen knöts alltså samman med radikala krav på kollektiv egendom och jämlikhet. Enligt Mazdak är alla människor födda som jämlikar med samma rättigheter, och den som har ett överflöd av egendom (eller av kvinnor i till exempel ett harem), har ingen rätt till detta överflöd. Ingen har rätt att äga mer än någon annan, sade Mazdak. I det här sammanhanget har det påståtts att Mazdak förespråkade kollektivt ägande av kvinnor. Indignerad historieskrivning har varit dominerande när man redovisat vad Mazdak ville åstadkomma i familjerelationer. Men det finns de som menar att visserligen var Mazdak motståndare till den rådande situationen när det gällde relationen mellan män och kvinnor d.v.s. att de rika i samhållet kunde ha många kvinnor bl.a. som konkubiner, men att han skulle vara för en fördelning av kvinnor som om de var ägodelar var ett påhitt av överklassen och det zoroastriska prästerskapet som såg sin ställning starkt ifrågasatt och hotad.



Vi har inga direkta källor till Mazdakismen, ingen av deras böcker har överlevt. Vår kunskap består av korta redogörelser i syrianska, persiska, arabiska och grekiska källor, och mycket av informationen är skriven av motståndare till Mazdakismen. Det framgår av de tillgängliga källorna att enligt Mazdak har Gud placerat medlen eller verktygen för vår försörjning på jorden för att vi ska använda dem, var och en efter sin begåvning och förmåga, och resultatet av produktionen ska sedan delas lika mellan alla. Mazdak menade att man inte hade lytt denna princip och följden hade blivit att vissa människor kommit att dominera över andra, att de starka besegrat de svaga och tagit den gemensamma egendomen i enskild besittning. Världen har gått från rättfärdighet till synd, eller från att stå på ljusets sida till att stå på mörkrets sida.
Mazdak predikade som botemedel goda gärningar, att erbjuda sin hjälp till andra, att undvika att dominera andra och därför frivilligt lämna ifrån sig makt och ekonomiskt överflöd, att inte tillfoga andra någon som helst skada, att undvika att utgjuta andras blod. När det gällde familjerelationer menade Mazdak bl.a. att adelns kvinnor borde kunna gifta sig med folk från de lägre samhällsklasserna.
På många sätt kan Mazdaks lära ses som en uppmaning till social revolution, och han har kallats ” den första socialisten i historien”
I början var den sassanidiske kungen Ghobad, positivt inställd till Mazdakismen och med hans stöd kunde Mazdakisterna inleda ett program för sociala reformer, vilket bl.a. innehöll ett stödprogram för att hjälpa de fattiga. Mazdak såg till att de zoroastriska tempelen stängdes, utom de tre största. Hans program var mycket radikalt och det gick rykten om att han planerade att se till att all privat egendom konfiskerades, och äktenskapet som institution upphörde.
Rädslan bland adeln och det zoroastriska prästerskapet växte så starkt att Ghobad störtades 496, men han lyckades få tronen tillbaka tre år senare. Han hade dock blivit försiktigare i sitt stöd till Mazdakanhängarna och började distansera sig från Mazdak. Han hindrade inte sin son och kronprins Khosrau, sedermera kung Khosou I Anosheravan, som stödde den gamla ordningen och stöddes av adeln och prästerskapet, lansera en stor kampanj mot Mazdakisterna.


kung Khosou I Anosheravan


Kampanjen kulminerade i en massaker på de flesta Mazdakanhängarna. Mazdak själv avrättades. Några anhängare överlevde dock och bosatte sig i avlägsna områden. Små fickor av Mazdakisamhällen överlevde i århundraden.



Bookmark and Share